Medieteknologi, MSI, Växjö universitet [ se ]

Ett universitet har, förutom ett undervisninguppdrag, också ett bildningsuppdrag. Att använda och stimulera användning av ett konsekvent språk hör till detta bildningsuppdrag.

Många människor har svårighet att förstå huruvida webbplats, sajt, site, hemsida, hemsidor är synonymer (de är inte det!), betecknar olika saker eller bara är slarvigt språkbruk. Andra motsätter sig försvenskning av termerna som de anser onödig; men språket är som en ångvält och så småningom byter (bytte) alla till 'tejp' i stället för 'tape'; även termen 'skrivare' är allmänt accepterad och mycket få säger numera 'printer' eller 'printa ut', trots visst motstånd för tiotalet år sedan.

Jag hoppas att denna lista ska ge en viss vägledning för konsekvens!

I uppsatser och andra arbeten bör du använda dessa rekommenderade termer.

Observera: hela denna text förklaras närmare i referens 2. Se även källhänvisningarna.

Ett intressant citat från näringslivet, från företaget Interverbum: ”Internationella företag ställer stora krav på att fraser och ord inom deras fackområde används på ett korrekt och konsekvent sätt. Om inte terminologin som används är korrekt kan det få negativa konsekvenser för företaget. Men för att terminologin ska användas på ett konsekvent sätt måste den vara lättillgänglig för alla som förväntas använda den.” [ gå dit ]

Interverbum handhar Scanias databas över termer på elva språk för 20 tusen användare (förf. anm.)

Kontaktperson: Jorge de Sousa Pires, jsp@desousapires.com

Vi talar hellre om lärande och inlärning än om undervisning. En lärares uppgift är att stimulera lärande och persondatorn är ett utmärkt redskap för datorstött lärande.

Datorstött lärande är att arbeta med ett program för att få insikter, exempelvis genom MindMaps. Att använda chatt eller e-post för att förbättra språket faller inom denna kategori.

Datorunderstött lärande är att använda en dator som stöd för kommunikationen mellan två personer i ett konferenssystem. Att skicka övningar via e-post är en administrativ användning av datorn som i sig inte ger insikter – därför kallar inte jag detta för datorstött lärande.

Diskussionen här nedanför handlar mest om första fallet. De föreslagna indelningarna är inte rigida på något sätt och ska ses i ett undervisningssammanhang.

De flesta företeelser i datorvärlden kan delas upp i (dator)utrustning och program (hårdvara och mjukvara behövs egentligen inte).

Vad avser innehåll, finns det tre former av program: skalprogram, inlärningsprogram och hyperböcker.

Figur 1. Programmen delas in i skal- och inlärningsprogram samt hyperböcker.

Eng. Content free software. Program utan ämnesspecifikt innehåll – de kan användas i alla ämnen. Programmet erbjuder en tom sida och man skapar själv innehållet.

Skalprogrammen brukar kallas öppna program, kommersiella program, standardprogram eller vuxenprogram – helt onödiga termer som bara ökar förvirringen.

Exempel på skalprogram är AppleWorks, Excel, HyperStudio, Inspiration, KidPix, Premiere, Word; även kommunikationsprogram (FirstClass, Internet Explorer, Netscape Communicator), systemprogram (Mac OS, Solaris, Symbian, Windows), grupprogram (TeamAgenda) och verktygsprogram (Norton Utilities).

Simuleringsprogram som ithink (Stella) är skalprogram medan Interactive Physics är ett inlärningsprogram i fysik.

Eng. Content specific software. Program med ett ämnesspecifikt innehåll.

Goda inlärningsprogram uppmuntrar till ett undersökande arbetssätt. Dessa har ofta formen av öppna verkstäder – eleven ritar en triangel men kan också mäta upp vinklarna, addera dem och själv konstatera att summan är 180 grader.

Sverige har fått en ny läroplan, Lpo94, full av ambitioner om ett undersökande arbetssätt – var rädd om denna intelligenta inställning. Tyvärr är många inlärningsprogram bara drillövningar för ett förlegat arbetssätt i skolan.

Om du själv vill utveckla eller vill köpa ett inlärningsprogram bör du tänka på ett som i första hand är laborativt, explorativt, dramaturgiskt intressant och spännande. Då ökar sannolikheten för att det också är pedagogiskt.

Exempel på inlärningsprogram är Correct Grammar, Geometer’s SketchPad, Interactive Physics, Ordboken, Route 66, Snobben skola, Thinkin’ things (Kan du tänka dig).

Dessa brukar kallas pedagogiska program, barnprogram, skolprogram, träningsprogram, drillprogram – helt onödiga termer.

Hyperböcker läser man associativt, d v s man kan hoppa kors och tvärs, till skillnad från vanliga böcker som läses linjärt, från första till sista sidan. Prefixet hyper- associeras lättast med ”hoppa”. Ordet bok i hyperbok för egentligen tankarna fel – en hyperbok handlar inte om att få vanliga textböcker på bildskärmen.

Hyperlänkar (eng. hyperlinks) används numera på hela Internet genom det grafiska gränssnittet som kallas webben (eng. worldwide web; web betyder spindelnät). Användaren länkar sig till nya dokument hela tiden utan att tänka på att dessa finns på olika datorer, världen över. Hela webben är en gigantisk, associativ hyperbok.

Eng. Authoring tools. Författarverktyg (inte multimediaprogram, utvecklingsverktyg o dyl) är program som hjälper författaren att ta fram sin multimediala produktion (hyperboken). De erbjuder möjligheten att lägga in mediala dokument (mediefiler, eng. media assets) och klickbara knappar som hyperlänkar till andra ställen. OBS! Genitivformen i svenskan, medie-, inte media-.

Ett författarverktyg är för en multimedial produktion (en hyperbok) det som ett ordbehandlingsprogram är för en text (en uppsats).

Programexempel: Apple Media Tool (1994), Director, HyperCard (1987), HyperStudio, Hyperbook Tools (ref 1), numera även webbeditorer (Dreamweaver, FrontPage, GoLive).

Programmerare arbetar med program som kallas editorer, vilka hör till deras uppsättningar av utvecklingsverktyg.

Programexempel: XML Editor, Visual Basic Editor.

Det finns huvudsakligen tre nivåer av interaktivitet mellan användaren och hyperboken: presentationer, associativa hyperböcker och laborativa hyperböcker. (kraftig förenkling)

Eng. Slide shows. Ofta bildspel eller slingor inuti andra hyperböcker. Presentationsnivån är tämligen linjär; ordningen och takten i bildväxlingen bestäms av författaren, men ibland kan användaren få fram delbilder eller händelser själv. Bildspel kan blanda text, bild, ljud, filmer.

Programexempel: AppleWorks, Inspiration, Keynote, PowerPoint, QuickTime.

Till denna kategori hör också produktioner på cd av typ Just Grandma and me eller Arthur’s Teacher Troubles. Även information om produkter, mässor, företag, museer, skolor och universitet har hittat denna form.

Eng. Associative hyperbooks. Hela webben är en gigantisk, associativ hyperbok men hit räknas också de flesta produktioner på cd. Traditionell distansutbildning baseras ofta på att lägga ut föreläsningar på webben byggda på PowerPoint, utan interaktivitet.

Programexempel: Stora Focus, Miljöbokhyllan, CD Europa – skivan om EU, Resan till jordens botten, Where is Carmen Sandiego?, World Atlas, Encarta, Grolier’s Encyclopedia, och HyperCard-buntar – alla dessa är multimediala verk där man kan hoppa omkring mer eller mindre fritt.

Eng. Information kiosk, info-station. En informationsstation består ofta av ett datorsystem på en piedestal; besökaren pekar på den tryckkänsliga (touch sensitive) bildskärmen och får information om institutionen, mässan eller den bästa vägen till en viss destination. Hjärtat i en informationsstation är en associativ hyperbok.

Eng. Extended hyperbooks. En laborativ hyperbok är en hyperbok som kompletteras med externa program, s k tankeverktyg, där man prövar sina hypoteser.

Användaren läser om uppgiften i hyperboken, klickar på en hyperlänk som flyttar honom till ett laborativt program (ett tankeverktyg) för att experimentera och tänka ut en lösning till uppgiften. Sedan hoppar han tillbaka till hyperboken och fortsätter.

En form som även kan användas vid distansutbildning är att använda en webbläsare som ryggrad och därifrån hoppa till olika tankeverktyg (definiera dem som hjälpprogram i webbläsaren!).

Vissa inlärningsprogram tillåter användaren att välja vilken algoritm han vill träna på, vilken svårighetsgrad uppgifterna skall ha. Dessa är mycket rudimentära laborativa hyperböcker, men är en bra ansats.

Vid Växjö universitet har man utvecklat flera laborativa hyperböcker, t ex Hyperböcker i digitalteknik och i kompilatorkonstruktion. Inuti Lpo94 på cd-skiva, en laborativ hyperbok om läroplanen för grundskolan, kan skolledarna pröva att lägga ut lärartimmar i tankeverktyget AppleWorks.

Eng. Thinking tools. Ett tankeverktyg kan utgöras av ett skal- eller ett inlärningsprogram, en annan hyperbok eller en miljö för virtuell verklighet, men det måste vara en laborativ miljö. Ett tankeverktyg är en explorativ arbetsyta, där det är möjligt att kasta ner sina hypoteser och testa dem. Tankeverktyg är ofta, men inte alltid, simuleringsprogram.

Programexempel: Algebra, Cabri Géomêtre, Geometer’s SketchPad, Interactive Physics, Stella eller vanliga skalprogram som AppleWorks, Excel eller Inspiration.

Arbetet utanför hyperboken kan också utföras i form av laborationer utanför datorn, men dessa bör verkligen vara sammanlänkade med hyperboken för att denna skall kallas laborativ.

Ett exempel på en laborativ hyperbok med externa aktiviteter skulle vara ett program där användaren måste utföra experiment med verkliga stenar och mineraler för att bestämma vad det är för sten han håller i handen.

Eng. Hyperlibrary. Ett hyperbibliotek är en uppsättning hyperböcker. Grafiskt kan det på bildskärmen se ut som en bokhylla eller som en arbetsplats där man ställer upp alla sina hyperböcker för att hålla reda på dem. Många spel har som gränssnitt just ett rum med lådor, hyllor etc.

Ett hyperbibliotek kan fungera som en grafisk innehållsförteckning över alla hyperböcker på en cd eller en webbplats. En vanlig lista med hyperlänkar är knappast ett hyperbibliotek.

Exempel: www.faktabanken.se [ gå dit ]

Idén med laborativa hyperböcker sammankopplade med tankeverktyg och hyperbibliotek lanserades 1988 av Jorge de Sousa Pires och har sedan utvecklats vidare av Lennart Lundberg och Rune Körnefors vid Växjö universitet (ref 1).

Använd inte dessa ord alls:

maskiner, burkar, data, datan eller eng. hardware.

mjukvara, applikation, mjuk programvara, softvara eller eng. software

Datatermgruppen godtar även hård-, maskin- och programvara och därför finns dessa termer här. Jag tror dock att dessa är onödiga termer i de flesta sammanhangen.

öppna program, kommersiella program, standardprogram

pedagogiska program, skolprogram, undervisningsprogram, barnprogram

hemsida. Startsidan är ingångssidan som valts att starta webbläsaren med.

hemsida (eng. Home page). Ingångssidan är endast förstubron till en webbplats.

hemsida, hemsidor, sajt eller eng. web site

Problemet med att säga 'hemsida' för alla tre företeelser är att det kan uppstå förvirring.

Hänvisa helst till ingångssidan hos webbplatsen: <www.sr.se>. Väl inuti webbplatsen klickar användaren på en knapp som leder tillbaka till ingångssidan. En webbplats består en mängd webbsidor och betraktas med en webbläsare. Webben består av alla webbplatser i världen. Observera konsekvensen i språket som uppnås med detta språkbruk. [webben, -bb-]

Exempel: Jag startar alltid min webbläsare medan jag tar av mig kappan. Som startsida har jag CNN:s webbplats för då ser jag direkt på deras ingångssida om det hänt något.

baud, bps (amer. bit per second) - OBS! inte bitar per sekund och baud är inte bit/s

kalle@vxu.se uttalas: Kalle snabel-a v x u punkt se – OBS! inte engelskt at [ätt]

Använd dessa ord bara om du måste vara specifik

cd-rom-skiva eller cd-rom - Korrekta termer, men ofta onödigt specifika

cd-rom-läsare - En sådan läser andra typer av cd-skivor också

CPU - Observera dock att en centralenhet kan ha flera (hundratals) CPU:er

Snabbaste sättet att få dessa termer och konsekvens i dina skrifter är att sätta in dem i de egna ordlistorna för rättstavning. Stryk de felaktiga termerna från ordlistorna, då markeras de som felaktiga, ifall du av misstag skulle använda dem senare. "Sök" efter hemsida och "Ersätt" med ingångssida eller webbplats. Checka av hela listan ovan!

Englund, H. och Guldbrand, K. (2001) Klarspråk på nätet, Pagina förlags AB.

Körnefors, R. och Lundberg, L. (1994) Hyperbook Tools, Lund, Studentlitteratur.

de Sousa Pires, J. (1998) Glädjen att veta hur det faktiskt hänger ihop, Lund, Studentlitteratur. [ gå dit ]

Svenska datatermgruppen (2003) Datatermer [Internet] Finns på: <http://www.nada.kth.se/dataterm/> [2003-04-01] [ gå dit ]

Sveriges Riksdag (2003) [Internet] Språktorget. Finns på: <http://www.riksdagen.se> [2003-04-01] [ gå dit ]

whatis.techtarget.com [ gå dit ]

Pagina

pagina.se/itord [ gå dit ]